Alliansen har de mest realistiska lösningarna för att minska klimatpåverkan

Per Larsson, präst i Svenska kyrkan, skriver i dagens VLT om brist på klimatengagemang i valdebatten. Visst har han delvis rätt samtidigt som han nog inte lyssnat på allt.
Vill man vara positiv kan man kanske tro att klimatfrågan inte är så blockskiljande och att det är anledningen till att den inte dyker upp i debatten just nu. I så fall får man hoppas på mer fokusering framöver. Klimatfrågan är en ödesfråga.
Per kommer till slutsatsen att de rödgröna ändå står för den bästa långsiktigheten i frågan. Det kanske är ett önsketänkande utifrån andra politiska preferenser. Alliansen har åstadkommit en stor förändring inom transportsektorn som står för de stora CO2 utsläppen. Inom elproduktionen har de rödgröna och miljöpartiet ett allvarligt problem som kanske förklarar deras tystnad. Vi måste göra något åt vår kärnkraft för att förbereda en föryngring om 10 till 15 år. Vind och vatten kan inte ersätta den elproduktion dessa står för – även om man hoppas. Kärnkraften står för 50% av elproduktionen och vattenkraften nästan för den andra halvan. All elproduktion har miljöpåverkan. Jag tror att MPs kärnkraftsmotstånd hindrar dem för att presentera en realistisk lösning. Jag gillar heller inte kärnkraft men kan konstatera att tekniken utvecklats och att jag kan acceptera denna i valet mellan klimatpåverkan och risker med kärnkraften.
Samtidigt skall vi satsa så mycket det går på biolösningar och andra förnyelsebara alternativ. Vi borde satsa på batteriproduktion i Sverige för att bidra till utvecklingen av batteritekniken. Metanol produktion för att ersätta diesel är ett annat forskningsfält. Vår fordonspark utvecklas allt mer mot snåla dieselmotorer som skulle kunna använda biodiesel.
Sammantaget kommer jag till en annan slutsats än Per. Jag tror att alliansen har mer realistiska förslag men välkomnar MPs drivande roll i miljöfrågor.